Skip to content

Pusselbitarna faller på plats

mars 1, 2009

I helgen var jag på en 20-årsfest för min kusin. Tidsoptimist som jag är började jag måla hallen klockan tre och var färdig med första strykningen strax innan fem. Snabb som en vessla sprang jag in i duschen och gjorde mig i ordning, för jag skulle vara i Eslöv halvsex. Och jag var i tid. Efter hämtning av Simon och hans mamma i Eslöv körde vi till Löberöd för att lämna av Simon hos en kompis och snabbt iväg till Dalby där festen var halvsju. Vi var i tid.

PhotoFunia-13f4a3Trots att jag egentligen inte skulle hinna och att tiden verkligen inte var med mig så hann jag i tid till allt jag skulle eftersom det är och alltid har varit viktigt för mig att hålla tider. Jag insåg när jag satt i bilen efter ett telefonsamtal med min pappa att allt det där kommer från dom, mina föräldrar! Att inte komma i tid till fester eller andra tillställningar är enligt dom mer eller mindre likvärdigt med dödsstraff. Det har jag fått sedan barnsben. Man ska göra ALLT för att komma i tid och det gjorde jag. Snabbdusch, fortkörning och kortskrivande i 120 km/h på en landsväg. Tänk vad man gör för att komma i tid bara för att man ska kunna mingla lite avslappnat, precis som om man har all tid i världen. Man signalerar att man är strukturerad, planerande och välorganiserad när kaoset är fem minuter bort. Är det därför man inte hinner med sig själv ibland?

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: